CandyDarling

Started Reading: April 28, 2008
Completed Reading: May 5, 2008

Book rating: 3 out of 10 stars

Book Description
Claire Castillon iski suomalaisten tajuntaan äitien ja tyttärien suhteista kertovalla novellikokoelmallaan Äidin pikku pyöveli. Tällä kertaa Castillonin armoton kynä tekee selvää romanttisesta rakkaudesta. Uudessa kokoelmassaan Castillon riisuu naamiot uraputkessa sokeutuneilta aviopuolisoilta, marttyyrin kaapuun pukeutuneelta pikkuvaimolta ja isiään himoitsevilta tyttäriltä. Parisuhteiden suljetuissa huoneissa käydään kohtauksia, joissa suurikin draama jää toiseksi.

“Sydämeni on näissä asioissa paljon suorempi kuin minä. Se saattaa pysähtyä. Se kiihtyy jo ennen kuin valhe lausutaan, mutta mieheni ei kuule tikutusta vaan puhuu palturia”.

My review
Pieni sydän jaksaa rakastaa on nähtävästi Claire Castillonin uusin kirja, vuotta myöhemmin julkaistu kuin Äidin pikku pyöveli, josta pidin todella paljon. Valitettavasti minulle tuli tästä kirjasta tunne, että kirjailija yrittää toistaa aiempaa menestystään, kirjoittamalla samanlaisia novelleja hieman eri aihepiiristä. Pidin edellisessä kirjassa kovasti siitä, että tarinoiden hurjista käänteistä ja absurdiudesta huolimatta henkilöihin pystyi tietyllä tapaa samaistumaan. Pieni sydän jaksaa rakastaa-kirjassa oli hyvin vähän samaistumiskohteita, ja tiesin oikeastaan jo heti alussa, että minun ei kannattaisi jatkaa lukemista. Päädyin kuitenkin sinnittelemään loppuun asti, koska kirja oli niin lyhyt, mutta suuhun jäi paha maku. Ihmettelin sitä, että niin monessa novellissa aiheena oli insesti, kun kirjan esittelyn perusteella aiheena olivat parisuhteet. Äidin pikku pyövelissä ollut insestitarina oli hauska, koska se käsitteli sitä kuinka vainoharhaisuus voi saada ihmisen epäilemään insestiä. Pieni sydän jaksaa rakastaa-kirjassa olleet insestitarinat sen sijaan toivat lähinnä mieleen Itävallan Josef Fritzl-tapauksen. Muutenkaan ei tuntunut siltä, että tarinat olisivat kommentoineet parisuhteita mitenkään, vaan tarkoituksena oli vain ällöttää ja shokeerata. Ehkä luin kirjan väärään aikaan, mutta minulle se tuonut mitään uutta. Odotukseni olivat todella korkealla, ja pettymys oli karvas.

See my review at bookcrossing.

Started Reading: April 11, 2008
Completed Reading: April 25, 2008

Book rating: 10 out of 10 stars

Book Description
Vem kom på relativitetsteorin egentligen? Hur kul var det att vara med Stalin? Varför kallade ärkeängeln Gabriel kvinnor för “skökor”? Vad vill Sting egentligen säga till de prostituerade?

Samhällskritik har helt enkelt aldrig varit roligare.

My review
Wow, efter att jag hade läst Einsteins fru, var jag tvungen att rusa ut och skaffa allt annat som Liv Strömquist har gett ut! Tyvärr hade Akademen inte hennes böcker, och jag måste beställa dem. :(

Liv Strömquists Einsteins fru är det bästa seriealbum jag har läst, och jag har läst många. Hennes stil liknar Marjane Satrapis Persepolis och Embroideries. Vad som fick mig att älska Liv Strömquist så mycket är hennes skarpa samhällskritik, som inte tog den lättaste vägen ut. Hon lyckas sammanfatta mångfasetterade frågor till ett kort och lätt tillgängligt seriestripp. Bland mina favoriter var t.ex. kampanjen att slippa bli kallad hora. Men varför är det en sådan förolämpning att bli kallad hora? Att vara en hora är bland de mest föraktade saker en kvinna kan vara. Borde man kanske göra något åt saken?

Einsteins fru berättar också om kvinnor bakom berömda män. Namnet på boken syftar på Mileva Marić, som möjligtvis samarbetade med sin man Albert Einstein i forskningen/skrivandet av de artiklar (om brownska rörelsen, fotoelektriska effekten, speciella relativitetsteorin, ekvivalensen mellan massa och energi) som han publicerade 1905. Det finns flera böcker och en dokumentär/webbsida (Einstein’s Wife) som påstår att Marić och Einstein samarbetade, men teorin tycks väcka också starkt motstånd, särskilt från en man vid namn Allen Esterson, som har ägnat en hel webbsida åt att bevisa att detta inte var fallet. Faktum är att vi kommer knappast någonsin att veta sanningen med säkerhet, men det är värt att notera hur svårt det var att vara kvinna och forskare för hundra år sedan, och att det fortfarande är det.

Jag är glad att att ha läst ett seriealbum som fick mig både att skratta och att lära mig något nytt. Av alla de personer Liv Strömquist presenterade, blev jag mest intresserad av Voltairine de Cleyre, vars They Who Marry Do Ill Strömquist ritade ut. Som assyriolog är jag särskilt glad att “Babylons sköka” fick ett eget kapitel. Fast jag måste nog påstå att kvinnor inte hade det alls bättre då gudinnodyrkan var levande. Att studera Mesopotamiens språk, historia, kultur och religion gör det snabbt klart för en var det kvinnohat som senare judiska, kristna och muslimska kulturer har utövat har haft sitt ursprung…

(En snabb korrigering: På sidan med bilder av gudinnor finns en bild som påstås vara Ishtar, 5500 f.Kr. Detta är fel, masken som kallas “Lady of Warka” är från ca 3000 f.Kr. och den föreställer möjligtvis gudinnan Inanna, en av hennes prästinnor, eller någon annan. Vi vet inte med säkerhet. Den är upphittad i Uruk/Warka, som var Inannas stad. Masken stals från Baghdads museum år 2003, efter USAs invasion av Irak, och upphittades senare samma år.)

Fastän serien som medium begränsar djupet av Livs budskap, kommer det fram på det bästa sättet, genom att få läsaren själv att tänka på saker man ofta tar för givet. Stela könsroller, sättet att beskriva konstnärer, djurvärldens naturlighet, bilden av sexualitet i tv-serien “Vänner”, Stings största hit-låtar, alla blir upp-och-ned-vända av Liv Strömquist.

Jag rekommenderar Einsteins fru till alla människor som förstår svenska, och hoppas verkligen på att Liv Strömquists serier snart blir översatta till finska och andra språk. Det är sällan man hittar något so roligt och samtidigt tankeväckande.

See my review at bookcrossing.

Started Reading: April 11, 2008
Completed Reading: April 19, 2008

Book rating: 8 out of 10 stars

Book Description
Tarot cards seldom lie. So when they predict chaos and bad luck for her last client of the day, Emerald gets more than a little worried. He leaves behind a charming jade statue of a dragon – but promptly dies in a hit-and-run accident outside of her shop. When other terrible things begin to plague Em and her family, the only explanation is the jade dragon. To thwart its evil spell, she’ll have to follow a trail of heartache all the way back to China’s Ming Dynasty – and its ancient – and sometimes harsh – mysteries.

My review
I actually liked Legend of the Jade Dragon better than the first book in the series. Like everyone else, I too was annoyed at how slow Emerald was to catch up, but I guess the ghosts in book one annoyed me even more. ;) But it was only a slight annoyance, and mostly I thought the book was great.

I love the small town atmosphere, and the camping trip was wonderfully done. I like Yasmine Galenorn’s writing style, although I think there is a bit too much description of everyday things. I didn’t feel Emerald was too perfect at all. I’m really looking forward to reading the third book in the series.

I was surprised to see that the author thanks “Mielikki, Tapio, Ukko, and Rauni, who keep me on my spiritual path”. These four names are names of Finnish gods and goddesses. I wonder what Yasmine Galenorn’s contact to Finland is. :)

See my review at bookcrossing.